Dålig utjäsning av DME?

[Pengan]

Mina två senaste öl har varit snabba fulöl som jag har gjort på enbart spraymalt.
De har fått gott omdöme från ölintresserade vänner. Troligen på grund av rejäl torrhumling.
För egen del har jag varit lite besviken på grund av dålig utjäsning och en del estrar.

Jag har inte kommit under FG 1020 med något av dessa två öl och har anklagat min jäst för att göra ett dåligt arbete.
Jag har mixtrat med temperaturer och extra jästgivor utan att få något märkbart resultat på FG.
Mitt senaste experiment har inneburit att jag nu har minst 13 olika jäst och baggstammar som ska få jobba några månader på att få ner FG ordentligt.

Nu har jag börjat misstänka att det är spraymalten som är boven.

Har någon liknande erfarenheter av muntons spraymalt?

[CalleT]

Ett FG värde säger egentligen ingenting om hur utjäsningen gick om det inte jämförs med det OG man startade från. Det är den relativa ( d.v.s procentuella) utjäsningen som räknas när man bedömmer hur jäsningen förlöpt. Normalt för de flesta jästsorter och vörtar är någonstans mellan 70-82% (extremt ner mot 65 och upp mot 90+ i vissa speciella kombinationer av vört och jäst). Ett FG på 1020 blir då rätt normal för ett öl med OG på ca 1067-1100. Spraymalt brukar åtminstone ge 70-75% utjäsning. Vad hade du för OG, och vilken blev din procentuella förjäsningsgrad? Vad har du haft innan?

/CalleT

[Pengan]

En We heavy gjordes på 100% DME med OG 1072 och FG 1026.
Alltså en verklig attenueringsgrad på ca. 52%
Jästen var en Scottish ale som ska attenuera 74% enl. förpackningen.

En belgisk hittepåöl med OG1067 som stannade upp vid 1020 för en månad sedan.
Alltså en verklig attenueringsgrad på 57%.
Jästen var (till att börja med) Belgian Abbey II som anges ha en attenueringsgad på 73-77%.
(Nu har jag, som sagt, satt en massa andra baggar i arbete för att få den ölen utjäst.)

Jag har sett problem med attenuering och DME i amerikanska forum. Men jag har inte sett något som kan beskrivas som anat än rykten.
Att jag har haft svårt med temperaturen bidrar givetvis.

Men min fundering handlar mer om det ligger något i de rykten jag har hört om DME.
Får alla andra skaplig attenuering med DME så förstår jag att jag måste kolla på andra parametrar för att få ölet så utjäst som jag vill ha det.

[CalleT]

Siffrorna jag angav (och tillverkarnas) är "skenbar förjäsning" (inte "verklig", det jobbar nog bara de allra mest välutrustade bryggerierna med som har utrustning för att mäta sådant).
I dina fall alltså:
(72-26)/72=64%
(67-20)/67=70%
Fortfarande lite lågt för skotten men inte extremt. Kanske lite väl lågt för belgaren (även om den var utan socker). Tillsats av stora mängder karamellmalter och rostade malter drar alltid ned förjäsningen, så om det varit fallet för dina öl så är nog båda inom marginalen för den förjäsning man kan förvänta sig av viss spraymalt (kanske lite lågt) men jag har tyvärr inga siffror för Muntons (vilket väl var vad du egentligen undrade över, så du får ursäkta mitt andra pladder ).

/CalleT

[Thomas Fransson]

Skulle du inte få rätt på det på annat vis kan du alltid tillsätta en näve pilsnermalt i din DME-vört innan kok. Ex i en humlepåse.

Håll sedan vörten vid typ 64-66c i en kvart tjugo minuter initialt och låt enzymerna göra sin grej. Fiska upp malten o kör vdare.
Alternativ två byt ett par procent av maltextraktet mot socker.

[Klas_M]

Ett problem kan vara jästemperaturen. Om du avvikit mycket från jästen idealtemperatur, eller haft temperatursvängningar på några grader, så kan en känslig jäst stanna av.

Jag har gjort många öl med DME och specialmalt och har inte haft några problem med utjäsningsgraden. Jag har tex jäst ned saisoner till FG 1.002 från OG på 1.080

[Pengan]

Den första belgaren har fått 20-24 grader senaste veckorna och ploppar nu var tredje minut. Jag har satt en ny öl där jag även slängde i 500g "Candy-sugar". (Vad heter det på svenska? Bröstsocker?) jag tror att mitt problem, i huvudsak, handlar om låg och ojämn temperatur. Möjligen svårlösta sockerarter. Jag tar till mig era förslag och skissar på ett jässkåp.

[assistredo]

slängde i 500g "Candy-sugar". (Vad heter det på svenska? Bröstsocker?)

Kandisocker. Till åtminstone fram på 1960-talet fanns det att köpa i "konfektyr"-(godis-)affärer. Det var stora kristaller som satt på trådar. Jag tror det tillverkades genom att man satte trådar i sockerlösning varvid sockret kristalliserade på trådarna. Kandisocker (i paket) av Dansukkers märke har jag hittat i livsmedelsaffären.

[Foodhead 1]

...vilket inte är detsamma som det "candy sugar" som förekommer i belgiska ölrecept. Enligt Dansukker verkar deras ekologiska sirap vara det närmaste man kommer på Ica. Annars finns ju förstås belgisk kandisirap i valfri favoritwebbshop.

[Pengan]

Jag har just läst mig till att ljus "Candy sugar" ,som anges i recepten för vissa belgare, är det som på svenska kallas "strösocker".

[Bee]

I en tråd om Recept på en duvel klon på Humlebladet kan man läsa att kandi-socker är samma sak som invert-socker. Vilket kan framställas av strösocker, citronsyra och värme.

[assistredo]

Okej då

http://www.google.se/search?hl=sv&site= ... xFc4Dw4Flg

[Bee]

Hahaha, skönt sätt du ber oss att sluta spekulera.
Men du skulle kört denna http://bit.ly/12dxZER istället.

Edit:
Vid vidare efterforskningar hittade jag denna tråden som belyser förvirringen runt kandisocker. http://www.humle.se/punbb/viewtopic.php?id=3747

[Pengan]

Kandisocker och candy sugar är inte alltid samma sak... http://www.brewlikeamonk.com/?p=88